Detta var ursprungligen ett flera sidor långt inlägg som jag kortade ner rejält. Men jag tror inte det spelar någon större roll för sakfrågan om jag konstaterar självklarheter (“Apple kommer bli stämda i en grupptalan i USA”), markerar min egna position (“Jag har inget problem med att min position sparas…”) eller generaliserar “(…och jag tror inte de flesta har nåt problem med det heller”).
Till saken hör dock att jag i likhet med Jardenberg också befunnit mig i Kairo. Idag ser jag inget problem med detta; att jag på något vis skulle kränkas eller skadas av denna loggning är inget problem. Men det hade kunnat varit ett problem. Ett stort sådant. I Kairo bodde jag en längre period tillsammans med bland annat en människorättsaktivist (Amnesty). Många av mina vänner där nere tillhör regimkritiker. Ändå fler av vänners vänner – sådana man känner, men inte träffar ofta – tillhörde regimkritikernas läger. Många var bloggare. De som revolterade långt före revolutionen. Alla med fruktan – inte respekt – för de många uniformerade diktaturens skoningslösa väktare som fanns överallt i det Egyptiska samhället. Ingen vågade prata högt eftersom spionerna i likhet med Hitlers Gestapo fanns överallt. Kontrollen var total.
Och hade detta hänt ett år tidigare så hade jag slängt telefonen i väggen, om inte annat så i rent självförsvar. Inte för min egen säkerhets skull men för mina vänners, och deras vänners, skull. De där personerna som var “obekväma”. De som vågade. De som riskerade livet för rätten att leva.
Vad jag försöker säga är att det inte går att säga att detta är ett icke-problem, bara för det inte berör en själv. Är detta ett problem för en enda användare så är det ett problem som berör alla användare. Och det är ett problem. Men…
1) Problemet är inte att positionen sparas, att det lagras eller ens att det lagras okrypterat. Såvitt jag förstått går det för övrigt att lagra detta krypterat – men jag påstår inte att jag är säker på detta. Hade det varit problemet hade de som prioriterade detta inte ägt iPhones. Det är krasst, men sant. Med andra ord, hade valet stått mellan A) iPhone som sparar och lagrar din position, eller B) Annan telefon som inte gör det, hade man kunnat välja B. Utan vetskap om att detta är en valsituation kan man givetvis inte göra det valet. Formulerat annorlunda, hade detta varit till allmän kännedom hos alla användare sedan denna loggning började skulle ingen reagera på detta idag.
Slutsats: Problemet är att du, jag; vi inte kände till detta. Vi skulle behövt veta detta för att kunna undvika den nuvarande situationen. Vår fria vilja blir således inte “fri”. På ren svenska; vi har blivit lurade, oavsett om detta är ett misstag från Apple’s sida eller en medveten handling.
2) Detta leder oss till transparensfrågan. Är det transparent av Apple att inte upplysa sina användare om en såhär pass viktig fråga? Något som potentiellt skulle kunna äventyra människoliv? Nej, det är inte transparent. Och här både kan och bör vi kräva transparens. Det är i sig inte så konstigt utan rentav ganska självklart. Det som därför intresserar mig mer är varför.
Om transparens har ett egenvärde och det egenvärdet är positivt (“transparens är alltid bra“) så vill jag mena att en nödvändig konsekvens blir att man kan använda samma argument mot användaren. Om transparens alltid är bra, hur kan det då inte vara bra om användaren är transparent med sina GPS-positioner?
Det finns som jag ser det två argument mot detta. Det ena (A) är lite av en meningslös ordlek; att det inte handlar om transparens när det gäller privatpersoner eller att det bara är transparens när det finns ett allmänintresse och så vidare. Problemet med den diskussionen är att det gränsar till paradox; “transparens har alltid ett positivt egenvärde men transparens är bara transparens i situationen X, och därför inte i situationen Y”. Jag förenklar – givetvis krävs en definition – men när en sådan definition blir så pass bred att själva begreppet definierar vad som inte omfattas blir det lätt ett cirkelresonemang. Innebörden blir densamma som att säga att transparens inte har ett egenvärde utan att dess värde varierar beroende på omständigheterna, men med andra ord. Min definition av transparens är dess ursprungliga, värdeneutrala och grundläggande betydelse: genomskinlighet. Mycket enkelt.
Det andra (B) är logiskt felaktigt: transparens har ett egenvärde, som alltid är positivt, men ibland negativt. Detta faller på sin egen orimlighet. Så, vad är då min poäng med detta? Har det ens något med Apple att göra? Ja och nej.
Sett ur ett metaperspektiv så skulle transparensdebatten förmodligen få större genomslag om det fanns en uniform uppfattning om vad som skall vara transparent och inte. Om debatten utgår ifrån att transparens har ett egenvärde så kommer debatten bara gå i cirklar kring den genuina problematiken. Transparens kan vara bra och transparens kan vara dålig, givet att vi använder min ganska grundläggande definition av begreppet. Min poäng är dock att så länge som vi hävdar att transparens har ett egenvärde så undviker vi oavsiktligen och ofrånkomlig debatten om när och var transparens är viktig eller direkt nödvändig.
Slutsats: Transparens har inget egenvärde, men kan vara fenomenalt viktigt och värdefullt i många situationer. Desto mer vi kan avgränsa begreppet desto mer kan vi följdaktigen markera när företag – som Apple – går över denna gräns.
Jag har försökt reda ut de där grejjerna i ett inlägg kallat “Transparens vs makt”, se min länk. I korthet: liten makt, liten transparens. Stor makt, stor transparens.