Status Quo

Det var evigheter sedan jag uppdaterade den här bloggen och inte heller min andra blogg, som jag startade för att få mer fokus här, har fått överdrivet mycket kärlek. Jag tänkte främst göra en liten statusuppdatering nu, och sen följer kanske några fler inlägg närmare i tiden.

Från Kairo till Finspång

I dagsläget bor jag i Finspång utanför Norrköping, och jobbar mestadels hemifrån. Utöver lite juridisk rådgivning och enstaka förhandlingar så pysslar jag främst med copywriting, eller nästan uteslutande content-writing just nu. Mitt fokus ligger på varumärket, och jag håller också på med diverse varumärkeskonsulting, fast i ganska liten skala. Brödet måste in, så att säga.

Mina tidigare grandiosa projekt som startats under 2011 fortsätter, men när man inte har funding och alla involverade därmed måste arbeta med andra projekt, tar det lite tid. En första beta av Billigt Nu lanserades likväl för ett par månader sen. Det är projektet som tidigare gått under namnet “Fyndgatan” här på bloggen, och jag är långt ifrån nöjd. Men på baksidan fungerar det bra – fokus har legat på att försöka utveckla och finputsa algoritmen (ja, det finns och behövs faktiskt en sådan) så potentialen finns där. Nu när vi har “motorn” på plats kommer vi fokusera på att få till användarupplevelsen och försöka hitta passande metaforer så att upplägget blir mer logiskt. Redan i dag kan den som vill hitta en bra bit över 500 prissänkta prylar, från mobiltelefoner till möbler, och då är vi ändå långt från målsättningen.

I våras, och den något ologiska anledningen till att jag flyttade hit, gjorde jag mitt examensarbete i handelsrätt på Uppsala Universitet. I skrivande stund läser jag rättspsykologi på 50%, eller forensic psychology som kursen egentligen heter. Profilera mördare och annat mysigt. Någon examen har jag inte tagit ut ännu men tanken är att använda rättpsykologin som biämne och i så fall tar jag ut examen i båda ämnen nästa år (då jag läser halvfart tar det dubbelt så lång tid). Därutöver behöver jag göra ett examensarbete för att ta ut min examen i statsvetenskap, men det får ligga på is tills vidare.

Ett ljust mörker

Sedan ungefär fem år tillbaka har jag levt med svår insomnia. Orsaken är inte fastställd, men konkret innebär det att jag sover väldigt dåligt eller inte alls. Under min tid i Kairo (där jag läste arabiska) sov jag i snitt 2 timmar per dygn, och det var ändå förhållandevis bra. Ibland sover jag sex-sju timmar på en natt och ibland sover jag varannan eller var tredje natt. För de flesta “normala” människor kan man lösa sånt här kortsiktigt med något sömnpiller, men de har jag sedan länge blivit “immun” mot. Äntligen har vården börjat ta det på lite allvar och jag utreds nu av ett helt gäng läkare och specialister, så med lite tur kanske det blir bättre.

En annan motgång som har haft lika stor påverkan kom plötsligt under våren. Jag skrev länge för fulla muggar på min lilla 10″ PC-netbook, delvis examensarbetet och delvis en massa jobb, och handlederna blev inflammerade. Nu är det i sig inget större problem, men det visar sig att i sällsynta fall utvecklas inflammationen till en autoimmun sjukdom och blir kronisk. Det verkar ha drabbat mig, vilket innebär att immunförsvaret (om jag förstår det rätt) angriper kroppen, främst muskler och leder, oavbrutet och för alltid. På en vanlig dag betyder det att jag knappt kan använda mina händer de första timmarna på morgonen innan medicinen kickar in. Redan här är vi uppe i ganska osannolika odds, men i ännu mer sällsynta fall drabbar den här “sjukdomen” musklerna i bröstkorgen, runt lungor och hjärta. Det verkar också ha hänt mig, och jag har därför spenderat såväl dagar som en natt på akuten under sommaren. Det har dock gått bra och inflammationen har gått ner efter något dygn.

Allt som allt har jag alltså haft lite otur och får kämpa ännu lite hårdare. Hur som helst så är det bra under omständigheterna och det handlar mest om att lära sig hantera det snarare än att det är någon omedelbar fara. Det är dock inte så allvarligt som det kanske låter, jämfört med cancer och andra hemskheter, men problematiskt. Det är svårt att arbeta vid en dator utan att använda händerna. Det är också därför den här bloggen har kommit i skymundan, för jag har bara ett visst antal timmar per dag där jag kan skriva effektivt och även då måste jag vara återhållsam. Det går hyfsat bra i övrigt genom att balansera uppgifterna lite och växla skrivande med läsande; så att kombinera studier på 50% med arbete på 50% verkar vara en bra lösning.

Se fram emot lite fler blogginlägg här inom kort.