Noterat: Varför betala skatt?

Jonas Grenfeldt:

Kan någon snälla, och jag är gravallvarlig nu, berätta för mig varför jag ska betala skatt? Som egenföretagare är mitt skattetryck dessutom bra mycket högre än 46,9 % – mer än hälften av allt jag tjänar försvinner innan jag får möjligheten att handla momsbelagda varor för det.

Är det för att jag inte ska känna mig trygg när jag ringer efter ambulans? Eller för att mina barn i framtiden inte ska få en bättre eller ens lika bra skolgång som jag? För att få sitta på försenade tåg? För att inte veta om jag får pension och vård som gammal?

Jag noterar idag att Grenfeldt skrivit ett långt och intressant inlägg där Jonas erbjuder en stark kritik mot skattesituationen i Sverige anno 2011. Och nej, Jonas argumenterar inte för någon viss, perfekt lösning. Han ställer mestadels bara frågor. Det är därför jag väljer att skriva en liten replik här. Jag tycker nämligen att det är betydligt viktigare att ställa frågor än att erbjuda perfekta svar. Det där svaret som löser allting, kanske inte så mycket på rationell grund utan mest för att vi vill att det ska lösa allting. Ni vet, den där idén som partiet jag råkar rösta för la fram på kongressen, och som post facto måste vara en väldigt bra idé, eftersom mitt parti la fram den, och jag är med i partiet etc.

Här kommer jag inte att återge Jonas inlägg – det ska du läsa själv på hans blogg. Däremot kommer jag sammanfatta kritikens kärna och kommentera den. Kritiken, som jag ser den, grundar sig på två omständigheter: dels att vi (1) betalar mycket skatt till samhället, dels att (2) samhället inte alltid ger lika mycket tillbaka som man kan förvänta sig!

Så, mina åsikter är som följer.

1) Vi betalar för mycket skatt. Det spelar ingen roll om man är vänster eller höger därför att det här är ett relativt påstående. Say what? Jo, “för mycket” måste sättas i relation till något, nämligen nedanstående punkt. Men även oberoende av den är vårt skattetryck ett av de högsta i världen, och hur mycket vi än älskar vår välfärd, så är det inte så att bara för att vi har 10% högre skattetryck än landet X så har vi 10% högre välfärd än landet X. Det är också viktigt att komma ihåg att det är en himla skillnad på att som anställd få ett papper med 30% avdraget och att som entreprenör dra av skatt, sociala avgifter etc. Inkomstskatt och skattetryck är inte samma sak. Skattetrycket är den relevanta siffran, och vårt skattetryck är jämförelsevis och objektivt sett högt.

2) Vi får mycket tillbaka av staten, ja, men får vi tillräckligt? Det här kan man ju också argumentera i oändlighet men även här finns faktiskt ett objektivt värde – ROI. Hur mycket välfärd får vi per krona jämfört med ett annat land? Om vi betalar 2 kr i skatt för att “få tillbaka” 1,5 kr i samhällets tjänster (etc) så betalar vi rimligtvis 0,5 kr för mkt – eftersom de 0,5 kr slösas bort och inte gör någon reell nytta. Så, om vi ser till detta, vad får vi fram då? Ja, jag har inga siffror här, men det finns mycket resarch gjord på området, och det pekar (såvitt jag läst) utan undantag på att vi betalar betydigt mer än andra länder för i övrigt motsvarande samhällstjänster. Har Norge eller Belgien sämre sjukvård än Sverige? Jag tror inte det. Däremot har de ett lägre skattetryck. Har Finland sämre infrastruktur? Jag tror inte det. Däremot har de ett lägre skattetryck. Och så vidare. Detta innebär att skattetrycket är för högt även om vi ställer det i proportion till allt det fantastiska som samhället ger tillbaka.

Även om man är konservativ och kritisk mot detta resonemang (vilket man bör vara eftersom jag inte lämnar några källhänvisningar) så får man komma ihåg att även om det så bara finns ett enda land som ger mer nytta per krona än Sverige så håller poängen.

We’re done here.